Karta över Göteborg 1927 ur kommande bok av Hans Bjur
Hans Bjur forskningsprojekt 2015– 2017
Albert Lilienberg (1879-1967) är en av de främsta företrädarna för svensk stadsplanering och stadsbyggnadskonst. Särskilt intressant är hans göteborgstid 1907-1927. Han lyckades då att på ett unikt sätt förena stadsplanernas estetiska utformning och stadsrummens gestaltning med långsiktigt hållbara tekniska och organisatoriska lösningar. Lilienberg genomförde under denna tid ett stort antal planer som blivit förebildliga för yrkesmän och uppskattade i vida kretsar som vackra och välfungerande stadsdelar och boendemiljöer. Hans inflytande på samhällsplaneringens utveckling efter sekelskiftet 1900 var stort och han lyckades föra fram Göteborg till ledande position inom svenskt stadsbyggande. En tydlig manifestation som fick stor uppmärksamhet utanför landets gränser var Internationella stadsbyggnadsutställningen som Lilienberg organiserade i samband med stadens jubileumsutställning 1923.
Jag disputerade 1984 i Arkitekturens teori och historia på Chalmers på doktorsavhandlingen Stadsplanering kring 1900. Med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. Då saknades såväl tid som resurser att göra en väl avvägd och rikt illustrerad bok som kunde göra rättvisa åt det byggda resultatet av Albert Lilienbergs verksamhet i Göteborg. Jag har sedan dess tänkt att när tillfälle gavs skulle jag presentera de stadsmiljöer som fortfarande tillhör de gestaltningsmässigt främsta och mest uppskattade av såväl professionella stadsplanerare som gemene man. Vad som också slår mig idag, med ett trettioårigt perspektiv på avhandlingen och samtidigt vår tids stadsbyggnadsfrågor, är hur relevant mycket av Lilienbergs stadsbyggnadsteori framstår för dagens stadsutvecklingsproblem. Hans helhetsgrepp på den växande stadens problem genom en ändamålsenlig samordning av den moderna infrastrukturen med goda boendemiljöer och offentliga stadsrum kan förmedla kunskap och ge inspiration i dagens stadsplanering.
Forskningsprojektet Lilienbergs stad. Göteborg 1900–1930 har således två syften. Dels att efterforska ett representativt material som grund för en planerad bok med samma rubrik och dels att ge relief åt Lilienbergs verksamhet genom jämförande studier av stadsutvecklingsfrågor och hållbara stadsbyggnadsprinciper då, kring Göteborgs 300-årsjubileum och nu vid det stundande 400-årsjubileet.
De flesta och kanske också de förnämsta svenska exemplen på helgjutna, konstnärligt högtstående stadsplaner i tidens anda finns i Göteborg. Albert Lilienberg var stadens 1:e stadsingenjör i 20 år. Några exempel på platser och stadsmiljöer gestaltade av Lilienberg är Götaplatsen, Nedre Johanneberg, Änggården, Landala egna hem, Kungsladugård, Bagaregården, Gamlestaden, Örgryte villastad, Rambergstaden och Brämaregården. Allt var präglat av den stadsplanekonst som introducerades i Göteborg strax efter sekelskiftet 1900. Då var den österrikiska arkitekten Camillo Sittes teorier aktuella genom boken Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen (1889).
Jag söker och skapar dokumentation om Lilienbergs projekt på i huvudsak tre olika sätt som grund för arkitekturanalyserna: genom ”vetenskapligt grundad” fotografering, dvs. utveckling av bilder som speglar stadsgestaltningens idè, genom reproduktion av representativa dokument (skisser, perspektiv, planer och annat material från stadsplaneringsprocesserna), samt genom flygbilder (dels äldre från 1930- och 1950-tal, dels 45 graders inflygningsbilder och annan specialdokumentation), vilka dels ger unika möjligheter att analysera konstans/förändring, dvs. aspekter på hållbarhet över tid, dels möjliggör ”stadsbyggnadsbilder” där helhetskoncepten framgår och inbjuder till diskussioner om helheten, stadsrummen och stadslivets förutsättningar.
Albert Lilienberg är en av den svenska stadsplaneringens portalgestalter även inom det som vi idag kallar fysisk planering. Den började utvecklas i Sverige under hans epok och var en mer övergripande planeringsverksamhet som integrerade ny infrastruktur, ny teknik, miljöfrågor, kulturvård, socialpolitiska aspekter och mycket mer. Lilienberg var en av de drivande för att utveckla ändamålsenliga planeringsinstrument som hanterade städernas allt vidlyftigare helhetsproblem. Han introducerade generalplanen, regionplanen och till slut även idéer om riksplanen. Albert Lilienberg var internationellt orienterad. Han gav och han tog i stadsbyggnadskonferenser världen runt och en av höjdpunkterna var året 1910 då hans nya moderna stadsbyggnadskonst i Camillo Sittes anda presenterades på välbesökta stadsbyggnadskonferenser i Europa. Hans stadsplan för Christinedal och Bagaregården (1908-10) är sannolikt en av de mest exponerade svenska stadsplanerna utomlands. I samband med planeringen av jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och den internationella stadsbyggnadskonferensen utvidgades kontaktnätet ännu mer.
Planeringshistoria förmedlar väsentlig kunskap till alla som idag sysslar med stadsplanering och stadsutveckling. Historien har också visat att Albert Lilienbergs stadsbyggnadskonst varit särdeles tålig för förändringar. Den framstår än idag som förebildlig, vilket kan ge anledning att studera hans metoder och principer och tolka dem ur ett hållbarhetsperspektiv.
Albert Lilienberg var 1909–1926 gift med Ingrid Wallberg, även hon verksam som arkitekt. De drev bl.a. cykelfirman Rex ihop och arbetade tillsammans med stadsplanetävlingar, Chicago 1913 och Bergen 1916, och andra projekt bl.a. stadskoloniträdgårdar. Min förhoppning är att eventuellt finna material som kastar nytt ljus över dels privatpersonen Albert Lilienberg, dels ett tidigt professionellt partnerskap inom äktenskapet. Planen är att boken Lilienbergs stad. Göteborg 1900–1930 skall publiceras 2017 på Balkong förlag.
